Jag minns en dröm om snö, det är svårt att se dig. som en glasbit i en vattenpöl som frös.

jag längtar till nyår nu, jag behöver det. klä upp sig, känna sig bra och bara ha så roligt som man kan ha med sina närmaste. jag försöker må bra och ibland lyckas jag riktigt bra. men på det senaste har jag haft en klump i magen. ibland en lyckoklump som gör att jag stutsar runt och ibland en sten som skaver på kvällarna och som gör att väggarna känns närmre. den klumpen kan jag igentligen inte riktigt förklara men den har ingenting med dig och göra igallafall. för du var dumdumdum i slutet och du har inte ens gett mig ett avslut än. det är så sjukt tycker jag efter alla ord vi har sagt som var löften som skulle hålla. efter alla dom brutna orden så ska jag ha det. en enda sak efter alla tårar och försök. dom stunderna när jag mår sådär bra så vill jag inte påminnas om dig. numera förknippar jag dig med problem. igentligen så vill jag slippa dom där iskalla huggen i magen så vi kanske helt enkelt inte borde träffas.

jag vill vara fri och må bra, skratt och glädje men ni gör det svårt för mig just nu.
jag vill vara med de personerna som får mig att tänka mindre, och bara vara.
jag vill vara den personen som skrattar åt problem och prat.
jag vill vara bra, låt mig försöka.

(jag får den härliga känslan när jag är med dig. ta den inte ifrån mig, det är den jag håller mig uppe med.)